Färgen på drömmar

Färgen på drömmar är en bok som visade sig vara riktigt svår att skriva om. Jag har massor av tankar, men jag har lite svårt att samla dem.

17-åriga Josie bor i New Orleans franska kvarter på 1950-talet. Hon har drömmar som är så stora att hon knappt vågar prata om dem, men det spelar ingen roll. Hon har ändå ingen chans att uppfylla dem. Hon drömmer om att börja på college och ta sig bort ifrån New Orleans där alla känner henne som dottern till en prostituerad.
Ja, Josies mamma jobbar på en bordell och är långt ifrån den kärleksfulla förälder som Josie skulle behöva. Själv städar hon på bordellen tidigt på mornarna och finner ett hem hos Charlie och hans son Patrick som äger den lokala bokhandeln. Där träffar hon en ny vän som får hennes drömmar att växa ännu mer. Kanske finns det en chans att hon kan lyckas ta sig iväg trots sina förutsättningar och sin bakgrund.

Men när Josies mamma rymmer med en välkänd gangster så tar det inte lång tid innan problemen hopar sig. En rik affärsman hittas mördad, Josie gör ett fynd på bordellen och plötsligt är hennes mamma anklagad för mordet!
Josie ljuger för att skydda sig själv och sin mamma, och plötsligt flyger lögn på lögn ur henne innan hon hinner stoppa sig själv. Tur att hon har sin pistol och bordellens ägare Wille som alltid står på hennes sida. 

Jag gillade den här boken. Den är annorlunda och Josie är en tuff tjej, men jag saknar 50-talskänslan.
Om det inte hade stått på bokens baksida att den utspelade sig då så hade jag aldrig kunnat gissa. Att döma av kläderna som nämns emellanåt så kan jag förstå att den utspelar sig bakåt i tiden, men det känns inte riktigt så när jag läser. Jag får heller ingen riktig New Orleans-känsla.
Boken hade kunnat utspela sig när- och varsomhelst, och det förtar lite av känslan jag hade väntat mig.
MEN, det gör inte så mycket. Det är en bra bok med djup och härliga karaktärer. Det är spännande, tragiskt och ändå lite vackert på nåt sätt bland allt det skitiga.

/Maria