Astrid Baros är 11 år och står på huvudet varje dag för att sluta växa. Om hon kan fortsätta vara ett barn kanske hennes föräldrar kan bli sams igen så de kan bli en familj, som de brukade. Men det verkar inte vara nog att sluta växa, för pappa bor i alla fall ihop med Ponny-Pia och mamma envisas med att hålla fast vid Domrot. Astrid behöver en plan. En bultsax, ett spritkök och en öde ö senare har Astrid lyckats rymma till Sverige (från Norge) och hennes föräldrar är inte långt bakom. Men den öde ön visar sig vara mer bebodd än Astrid först trodde.
Astrid är nog alla föräldrars mardröm. Hon är för smart för sin ålder, på vissa sätt, men har svårt att förstå konsekvenserna av de val hon gör. Hennes plan går ju lite sådär redan från starten och visar sig vara rent katastrofal ju längre in i boken vi kommer. Men samtidigt älskar jag henne. Hon är modig och rationell och spottar ur sig fakta som ett helt uppslagsverk.
Stora delar av boken handlar om Astrids försök att få ihop sina föräldrar igen, men i en snygg vändning förvandlas boken till en spännande deckare. Väldigt skickligt skrivet av Levi Henriksen.
/Sussie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar