Min egen lilla liten är ett samarbete mellan Ulf Stark, som skrivit berättelsen, och Linda Bondestam, som står för bilderna. Boken, som är en bilderbok, handlar om Varelsen som bor i en grotta där allt är mörkt och grått, för att hon inte tål solen. Går hon ut på dagen "mår hon först lite illa, sen jätteilla, sen dör hon". Ibland när solen är på väg ner kan hon ge sig ut ur grottan för att se hur solens sista strålar färgar allting lila och skärt, innan det blir natt igen och allt blir grått. Mest av allt längtar hon efter någon att ta hand om, någon liten. Och så en dag ramlar det ner en solgnista i grottan, och plötsligt får allting färg igen.
Det här är en otroligt fin berättelse om ensamhet och längtan efter någonting mer. Det som gör det så sorgligt är hur lite Varelsen egentligen ber om. Om hon bara fick någon att sjunga för och vagga till sömns, kanske det skulle bli lite lättare för henne själv att somna, lite mindre ensamt att spendera hela dagarna i grottan i skydd från ljuset. Det är också en bok om hur något så litet (som solgnistan) kan ändra en hel människas värld, hur allt kan gå från grått till att bli så vackert med bara lite ljus.
Kanske inte en bok barnen kan läsa och ha behållning av själva, men definitivt en högläsningsbok där man kan diskutera teman som just ensamhet, föräldraskap och inte minst hur storslaget vacker naturen kan vara.
/Sussie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar