Ringar på svart vatten är en bok som överraskade mig, det var inte bara den spökhistoria som jag förväntat mig. En familj flyttar ifrån stan till en övergiven prästgård på landet. Det knarrar i trapporna och yngsta sonen Ben märker rätt snart att någon försöker ta kontakt med honom, någon som inte längre är i livet. Så här långt låter det som klassisk kuslig sommarlovsläsning.
Ben har en känsla av att inte passa in varken i skolan eller i familjen och funderar på om han egentligen är en bortbyting. Han håller sig för sig själv, tecknar och trivs bäst ensam ute i naturen. Flytten ifrån stan ställer honom inför både nya känslor och tankar. Dels i och med mötet med Alba, en tjej som Ben lär känna under sommarlovet, men även på grund av de övernaturliga krafter som han möter. Beskrivningen av karaktären Ben är för mig den största behållningen av boken. Det blir Bens uppgift att försöka ta reda på vad som egentligen hände i den lilla byn för flera år sedan då både ett självmord och ett försvinnande ställde allt på ända för invånarna.
Gull Åkerblom har skrivit en fin berättelse med en mystisk stämning genom hela boken. Hemligheter kommer fram i ljuset och Ben och Alba får tillsammans ett sommarlov de sent ska glömma. Att det inte var den spökhistoria jag förväntat mig gör ingenting, jag gillar att boken är så mycket mer med sina välskrivna natur- och personbeskrivningar.
/Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar