24 maj 2011

Om jag stannar och När jag lät dig gå

Har ni läst Om jag stannar av Gayle Forman? Jag kunde inte släppa den när jag väl började läsa den förra året. Den är fin och sorglig och fastnade i mitt huvud för alltid.
Mia är 16 år och sitter i bilen tillsammans med sin familj på väg hem i en snöstorm. Allt är perfekt och hon tänker att hon skulle vilja ha det så här för alltid. I nästa sekund står hon på vägen och tittar på bilen som är totalt kraschad i diket. Hennes familj är död och hon tänker att hon har haft tur. Ända tills hon ser sin egen arm hänga ut ur bilvraket. Utifrån följer hon ambulansfärden, operationerna, intensivvårdsavdelningen och släktingarna som pratar med henne och ber henne att vakna upp. Men vill hon det? Finns det något kvar att leva för?
Vi får också följa hennes pojkvän Adam som först inte ens blir insläppt till Mia, eftersom han inte tillhör familjen. Men Adam vägrar ge sig, och hans försök att komma in får mig att le genom tårarna.

Nu, i del 2 (När jag lät dig gå) har det gått tre år. Mia överlevde och är nu en hyllad och känd cellist som spelar på utsålda konserthus och klassas som någon slags "underbarn". Adams rockband har slagit igenom ordentligt och hela världen verkar veta vem han är. Han är ständigt förföljd av fotografer och mår inte särskilt bra. Han är nervös, kan inte sova och klyftan mellan honom och resten av bandet växer bara större. En kväll ser han en affisch som talar om att Mia ska hålla en konsert och han smyger försiktigt in. De har inte haft någon kontakt alls på tre år, och nu kommer alla minnen tillbaka till honom, med dubbel kraft. Efter konserten får han veta att Mia vill träffa honom, och den följande natten förändras allt...

De här böckerna är ju så bra! Jag älskade att Adam fick ta mest plats i del 2, och det är nästan så att den är snäppet bättre än den första boken. LÄS!

/Maria

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar