"Linda, tänkte jag. Kanske fanns hon här ute någonstans? Kidnappad, precis som i sagorna där gamla fula troll tar vackra prinsessor tillfånga och håller dem inlåsta i underjordiska grottor. Kanske tog de henne bara för att hon råkade vara den första flickan skogen mötte? (...) Skogen hade varit min lekplats hela mitt liv, men nu kändes den plötsligt främmande."
Hanna fyller 12 år och slits mellan Jonna, bästa vännen som alltid funnits där men som nu börjas kännas lite töntig, och Sabina som solar topless och hånglar med Matte. Och så är det Linda Palm, tjejen som försvunnit. Det pratas i byn om att hon blivit våldtagen och mördad. Men vem skulle kunna göra något sånt i en by där det bara bor 400 personer? Och är skogen verkligen säker att vara i längre?
Jag får lite Twin Peaks-vibbar av den här boken. Kanske är det mest på grund av Linda Palm (som ju dessutom är väldigt likt Laura Palmer). Ändå är det inte själva försvinnandet av Linda som är huvudfokus i den här boken. Mest är det en uppväxtskildring. Att vara precis på gränsen mellan barn och ungdom. Att ena dagen vilja hångla med killar och vara tuff, och nästa dag vilja leka och inte ta något ansvar. Men Linda Palm blir ändå som någon slags röd tråd genom boken. Det som hände henne ligger alltid som en skugga över alla beslut Hanna och hennes vänner tar. Och den här blandningen mellan spänningsroman och uppväxtskildring fungerar väldigt bra.
Den första flickan skogen möter är skriven av Moa Eriksson Sandberg som tidigare skrivit Söta pojkar är bara på låtsas.
/Sussie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar