Visar inlägg med etikett kärlek. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kärlek. Visa alla inlägg

26 augusti 2019

Jag kan nästan känna solen


Siri har levt hela sitt liv som lagom. Hon har medelbetyg. Hon är medelsnygg. Hon varken sticker ut eller försvinner i mängden. Hon har liksom bara varit, och glidit med. Bästa vännen Tara har toppbetyg, passar mycket bättre i Siris kläder än vad hon själv gör och har en plan för vad som ska hända efter högstadiet. Siris plan är som mest att göra det alla andra gör.

Men när Vega börjar i Siris klass börjar det hända något. Vega är långt ifrån lagom. Det är nytt och ovant och spännande, och till en början när de bara är vänner går det jättebra. Siri sveps med i Vegas sätt att leva. Men sen hånglar de i Vegas trädkoja, och plötsligt känns allting väldigt skrämmande. Hur ska hon kunna vara lagom-Siri och vara ihop med Vega, som dessutom är en tjej?

Jag kan nästan känna solen är Ebba Hyltmarks andra bok. Det är en bok som verkligen sveper med mig. Älskar när böcker lyckas fånga exakt hur pirrigt och underbart det är att bli kär. Själva historien är kanske inte särskilt realistisk. Mycket av det som händer känns som det skulle platsa bättre i en romantisk komedi, än i en bok. Men på det stora hela är det en välskriven bok med många intressanta karaktärer och massor med svindlande kärlek.


/Sussie

6 juni 2019

En ocean av kärlek


En ocean av kärlek är berättelsen om Shirin, som på grund av sin pappas jobb börjar på en ny skola för tredje gången på ett år. Hon har gett upp det där med att försöka skaffa nya vänner på varje ställe. Delvis på grund av allt flyttande, men mest på grund av alla fördomar och hatiska kommentarer hon möts av för att hon bär hijab. Ingen är intresserad av att lära känna henne på riktigt. Tillvaron blir lite bättre av att hon dansar breakdance ihop med sin bror och några vänner till honom. Och så är det Ocean, killen hon har biologi ihop med, som faktiskt verkar se personen bakom slöjan.

Den här boken är delvis baserad på författaren Tahereh Mafis eget liv med föräldrar som migrerat från Iran till USA och de fördomar hon möts av som muslimsk kvinna med slöja. Och det är väldigt tung läsning. Jobbigast är så klart att inse hur mycket rasism som existerar i samhället. Men boken belyser också hur jobbiga små kommentarer kan bli i längden. Att hela tiden vara sin religion eller sitt ursprung, och inte bara få vara sig själv. Bokens Shirin är född i Kalifornien, men får hela tiden frågan "men var är du från EGENTLIGEN?".

En väldigt viktig bok om vårt samhälle idag, men också en jättefin bok om att hitta sin första kärlek och hur pirrigt och underbart det kan vara.


/Sussie

28 mars 2019

Tre saker jag inte vet om dig


Jessie får mot sin vilja flytta med sin pappa till Los Angeles för att bo med hans nya fru och son i ett stort opersonligt hus. Hon saknar sin avlidna mamma, sin bästa vän, sitt gamla liv och känner sig ensam. En dag får hon ett mail från Någon/Ingen som vill hjälpa henne att komma tillrätta i sitt nya liv. Till en början är Jessie väldigt misstänksam mot Någon/Ingen men efterhand börjar hon och Någon/Ingen att komma varandra nära, hon kan dock inte släppa att den hon mailar med vet vem hon är men hon har ingen aning om vem hon skriver till.

Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum gav mig blandade känslor, dels tycker jag historien inte är så trovärdig där en ny tjej kommer till skolan och någon får för sig att börja skriva så intimt till henne, det kändes mer som en fantasi. Sen hade jag problem med att boken är förutsägbar, utan att säga för mycket. Däremot tyckte jag den var bitvis underhållande och fast jag kunde förutspå vem Någon/Ingen skulle vara så var det ändå spännande att läsa slutet. Dock kanske det var en del av problemet, en del av djupet i boken försvann  när så mycket fokus hamnade på vem Någon/Ingen är. En bok att läsa när du vill läsa något mer lättsamt.

/Rose-mari

8 oktober 2018

Närmare kommer vi inte





Det är en supervarm sommar och Jens spenderar den med bästa kompisen Niklas och hans tjej Gunn. Jens har sedan länge varit kär i Niklas och är så trött på att se honom och Gunn hångla så att han bestämmer sig för att fly till sin morbror och dennes pojkvän över sommaren.
Han stänger av mobilen, tar ett jobb på ett tivoli och efter ett sent jobbpass träffar han Edor.


Edor är ihop med Beate och när han träffar Jens vet han inte vad han ska känna. Det pirrar i magen, men det är för läskigt för att tänka på. Istället testar han alla gränser. Simmar för långt ut, kör för fort på skateboarden och går balansgång på alldeles för höga broar, men till slut går det inte att stå emot känslorna längre.


Det blir en sommar som ingen av dem ska glömma. Härlig, men också ganska jobbig emellanåt.


Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Bilderna är fina och texten finstämd. Boken svämmar nästan över av känslor, och det är precis som det ska vara tycker jag.


/Maria

7 juni 2018

Finns det björkar i Sarajevo?


Kevins föräldrar måste hastigt åka till Bosnien, där mamman är född, och Kevin ska ta hand om sin storebror Charlie. Han har en funktionsnedsättning och är därför mer som en femåring än en artonåring. Han får helt enkelt inte lämnas ensam. Men det är precis vad som händer när Kevin blir medbjuden till Liseberg. Han vill så gärna vara med i ett kompisgäng att han väljer att hänga med kompisen Hannes, hans flickvän Linn och hennes kompis Amanda som blir mer och mer intressant under kvällen - en riktig toppenkväll. När Kevin sent kommer hem till lägenheten hittar han inte Charlie framför tv:n där han lämnades. Charlie är försvunnen.

Det här är ingen otäck thriller utan en väldigt fin skildring av vänskap. Kevin får hjälp av Amanda, Linn och Hannes att leta efter Charlie och de träffar några speciella personer på vägen samt lär sig mycket om varandra. Man får också till slut veta vad det hastiga Bosnienbesöket berodde på. Flera hemligheter kommer upp till ytan.

En härlig, somrig bok där jag riktigt känner Göteborgsluften mot min kind under läsningen.

/Mimmi


8 maj 2018

Allt ska brinna


Minna och Agnes har varit bästa vänner sen fyran när de gömde sig i en plint för att slippa undan brännbollen på gympan. De inser att de brinner för samma frågor och tillsammans får de igenom förändringar; bland annat färre brännbollsmatcher på gympan (som ändå bara förstärker killarnas mobbning) och vegetariskt alternativ i skolmatsalen varje dag. Minna vill bekämpa varenda orättvisa i världen, men tycker allt går så långsamt. Agnes peppar och tycker att de ju fått igenom stora förändringar som det är.

När de fyllt 17 börjar det bli tydligt att Minna inte alls mår så bra. Hon pendlar mellan perioder av brinnande engagemang och total orkeslöshet. Vissa veckor är hon inte i skolan alls, och Agnes täcker för henne. Värst av allt blir det när Minna blir kär i den 27-årige Mattias. Allt Agnes kan göra är att se på när hennes bästa vän förminskar sig själv för att göra honom till lags. Och så bubblar den där äckliga svartsjukan upp.

Jag har älskat allt jag läst av Sofia Nordin. Hennes 'efter katastrofen'-serie som börjar med En sekund i taget är briljant. Allt ska brinna var omöjlig att lägga ner. Det är så fint beskrivet, den här nästan systerliga vänskapen mellan Agnes och Minna. Deras, och framförallt Minnas, vilja och passion att förändra sin omvärld till något bättre. Och sen hur den här elden i Minna börjar falna, först lite i taget, och sen helt och hållet. Otroligt bra skrivet av Sofia Nordin.


/Sussie

1 februari 2018

Idag är allt



Natasha börjar sin potentiellt sista dag i New York med ett advokatbesök som är hennes allra sista hopp. Hennes föräldrar är papperslösa invandrare från Jamaica och efter att hennes pappa råkat försäga sig är de nu tvungna att flytta tillbaka. På vägen dit träffar hon på Daniel, som också är på väg till ett viktigt möte som kommer avgöra hans framtid. Han faller handlöst för Natasha men hon ignorerar hans ihärdiga försök att få till en dejt. Det är ju ingen idé att dejta om hon ändå inte kommer vara kvar i landet om 24 timmar.

Idag är allt är på ytan en kärleksroman, där det blir romantiskt lite väl fort, sådär som det ofta blir i ungdomsböcker. Men den tar också upp många bra ämnen som invandring, rasism, identitet och hur vi påverkas av våra familjer. Allt detta ger karaktärerna ett djup som gör att jag verkligen gillar boken.

Det enda jag har att klaga på är att Natasha och Daniel berättar vartannat kapitel, och ibland upprepas delar av handlingen. Men det är ett mycket litet klagomål på en annars bra bok.



/Sussie

1 januari 2018

Sköldpaddor hela vägen ner


När Aza Holmes barndomsvän Davis Picketts pappa försvinner, börjar hon och bästa vännen Daisy nysta i fallet. Det har utlovats en rejäl hittelön för den som kan hitta Russell Pickett, miljardären. Normalt sett släpper Davis ingen nära. Han är aldrig säker på om någon gillar honom för hans pappas pengar eller om de faktiskt gillar honom. Men det är annorlunda med Aza, och det dröjer inte länge innan de börjar dejta. Men Aza har tvångstankar och fobier, och tanken på att dela bakterier med någon annan genom en kyss är otänkbar.

Jag upplever att John Green kan vara ganska svamlig i vissa av sina böcker och aldrig riktigt får till någon handling, men den här boken är riktigt bra även om den är ganska osannolik. Davis Pickett ger bort pengar som om det vore godis och hela den delen av historien känns inte särskilt trolig.

Som tur är handlar Sköldpaddor hela vägen ner inte alls så mycket Russell Pickett som en kan tro av baksidestexten. Fokus ligger på Aza och hur hon kämpar med sin vardag. Hur hon fastnar i tankegångar som gör att hon minst fem gånger om dagen tror att hon fått dödliga magvirus. Och hur hon trots upprepade besök hos en terapeut inte tar sina mediciner. Jag vet inte hur det är att leva med tvångstankar, men det känns bra beskrivet. Som att John Green verkligen gjort sin research innan han skrev boken.

En typiskt bra ungdomsbok om att hantera första stora kärleken och bråk med vänner samtidigt som en kämpar med en psykisk sjukdom.


/Sussie

18 september 2017

Under odjurspälsen


Frida är en supergullig tjej som bor i Karlstad, en sådan tjej alla gillar. En sådan tjej som Joel gillar. Problemet är att Frida inte finns. Egentligen är hon Signe. Signe som varit mobbad, Signe som vill vara med Joel, men han ser henne aldrig trots att de går i samma skola. Därför låtsas hon vara drömtjejen Frida när de chattar på nätet.

Plötsligt dyker Magnus upp i Signes liv. Han lär känna hennes riktiga jag, som verkligen inte är så fint alltid, men han gillar henne ändå och det pirrar i Signes kropp när hon tänker på honom, fast det är så mycket med honom som är fel. Han är inte så snygg, han är inte cool, han är deprimerad. Han är inte Joel.

Det är så träffsäkert skildrat hur femtonåringen Signe försöker hitta sig själv bakom lögnerna på nätet samtidigt som hon upptäcker mer om sin sexualitet. Ångest, kåthet och humor varvas och trots att jag blir arg på Signe ibland känner jag igen mig mycket i henne. Det är inte lätt att vara ung, känna sig ensam och knappt förstå varför vi ens finns på denna jord.

En riktigt jäkla bra bok.

/Mimmi

5 september 2017

Hata Gustavsberg


Miranda går på högstadiet i Gustavsberg. Hon hänger med Liv och Moa, men det blir aldrig mer spännande än att de har filmkvällar på helgerna. Miranda vill göra någonting riktigt, så när en av skolans populäraste tjejer bjuder dem på fest tvingar hon med sina vänner. Festen blir början på hennes vänskap med Sanna från 9c. Sanna med det blå håret, som också är vegetarian och feminist. Plötsligt händer det någonting i Mirandas liv. När hon dessutom kommer ut som gay på en familjemiddag börjar det hända saker på riktigt.

Det är svårt att läsa Hata Gustavsberg utan att dra paralleller till Fucking Åmål, speciellt som filmen till och med är med i berättelsen. Boken är lite av en modern version av filmen. Det är lätt att känna igen sig i Miranda och tristessen hon känner över att bo i en förort där ingen tycks ha något driv eller vilja att förändra. Det här med att vara 15 år i en förort där de flesta växer upp och fastnar i kärnfamiljsmallen med 2,5 barn och en tibetansk spaniel. Men boken tar även upp flera jobbiga teman, däribland de drogproblem som Mirandas bror har.

Hata Gustavsberg är Agnes Lindströms debutroman och jag läser gärna mer av henne.



/Sussie

18 augusti 2017

Det här kalla landet


I Lindsborg, en stad i det fiktiva landet Nordland, bor klasskompisarna Zahra och Noomi, fiender bland annat på grund av en kille. Zahra flydde kriget i sitt hemland tillsammans med sin pappa. Hennes mamma och lillebror försvann på vägen och Zahra plågas av att se pappan sörja medan hon försöker leva sitt liv.
Noomi har haft en trygg uppväxt och alltid kunnat få det hon önskar, men nu börjar landets försämrade ekonomi märkas även i hennes familj, och när Noomi en kväll blir rånad bestämmer hon sig för att gå med i ett ungdomsförbund som arbetar för att Nordland ska ta emot färre så kallade folkförflyttade.

I den här boken används flera nya ord, men när man läser är det ändå tydligt vad de står för. Arthatare till exempel. Även argumenten och rädslan känns igen från det vi möter varje dag, i skolan, på jobbet och i kommentarsfält på nätet. Boken skildrar väldigt bra varför Noomi tar de beslut hon gör. Däremot finns det också en kärlekshistoria som jag inte tycker är riktigt lika trovärdig, allt sker lite för hastigt. Men jag gillar både Zarah och Noomi (till slut) och det är en bok värd att läsas, gärna tillsammans med sin klass.

/Mimmi

3 juli 2017

You know me well



Både Nina LaCour och David Levithan börjar bli kända namn när det gäller hbtq-böcker för ungdomar. I You know me well har de samarbetat genom att skriva vartannat kapitel om Mark och Kate, som blir vänner lite av en slump.

Det är Pride-vecka i San Francisco. Mark och hans bästa vän Ryan har ljugit för sina föräldrar och dragit in till stan för att fira. De hamnar på en gayklubb. Mark hoppas att det här ska bli kvällen då Ryan äntligen inser att han är kär i Mark.
Här finns även Kate, som hamnat på klubben för att hennes bästa vän försökt få henne att bli ihop med Violet som låter helt underbar, och som uppenbarligen är alldeles för bra för henne. Om hon aldrig träffar henne kan hon inte sabba något.
När allt runt omkring dem faller isär, hittar Kate och Mark tröst i varandra.

Jag har läst en del av både Levithan och LaCour förut, och gillar båda författarna. Själva upplägget, med vartannat kapitel Mark och vartannat kapitel Kate fungerar väldigt bra. Det är en helt ok bok, med en ganska osannolik handling, men det är knappast det bästa någon av författarna skrivit. Den fungerar som underhållning för stunden.

/Sussie

23 juni 2017

Hälsningar från havets botten



Sommarlovet är slut för Fille och hans kompisar. Nu börjar de i musikklass på gymnasiet. På uppropet ser Fille någon han känner igen, någon han tänkt på sedan hon plötsligt försvann från klassen när de gick i mellanstadiet. Hanna, hon med de fantastiska ögonen och den arga tvillingsystern, hon som alltid hade smutsiga kläder. Hon minns honom också, men det är inte helt lätt att komma henne nära. Fille tänker inte sluta försöka.

Jag älskar den här boken! Jag älskar Fille som är en så schysst person, jag älskar Filles pappa för att han är så skön - även om han inte lyckas så bra med sitt föräldraskap alltid, till exempel när han inte vill svara på vad som egentligen hände med Filles mamma. Jag älskar att Hanna får vara en person som inte är så lätt att förstå sig på och som inte gör saker för någon annans skull, och jag älskar att en bok som bitvis handlar om jobbiga saker ändå innehåller så mycket humor. Det enda jag inte älskar är bihistorien om Filles klasskompis som börjar bete sig konstigt, den hade författaren kunnat stryka, men det är bara en småsak i sammanhanget. Det här är en skitfin bok om kärlek och andra känslor. Läs den, och läs sedan Christina Lindströms bok om Jack som också är riktigt bra.

/Mimmi

13 juni 2017

Mitt år av längtan


Mitt år av längtan är ett seriealbum av Dasha Tolstikova, med vad jag antar är en självupplevd berättelse eftersom huvudpersonen också heter Dasha. Boken utspelar sig i Ryssland på 1990-talet. Dashas pappa bor i Amerika och nu ska hennes mamma åka dit för att studera reklam. Dasha blir kvar hos sin mormor och hennes man. Ett helt år ska mamman vara borta och för Dasha är det en evighet. Men med skolan, en kille som hon är intresserad av, skrivläger och allt annat som händer i Dashas liv går det där året ganska fort ändå.

Det är intressant att följa Dasha. Hon är en typisk tjej på väg in i tonåren, och Rysslands politiska händelser pågår i bakgrunden, men för henne är de inte viktiga. Inte lika viktiga som att vara omtyckt av sina kompisar, att den där snygga killen ska bli kär i henne och att hennes betyg ska hålla för att söka till en ny skola.

Mitt år av längtan är en jättefin skildring av en, för mig, lite ovanlig uppväxt.




/Sussie

17 april 2017

Den mörkaste delen av skogen

När du hör ordet älva kanske du tänker på ett sött, snällt och gulligt skogsväsen, men det är inte den sortens älvor du möter i Den mörkaste delen av skogen av Holly Black. Hazel och Ben bor i Fairfold och där är skogen fylld av mystiska skogsväsen som älvor, troll och andra varelser. Skogsfolket är vackra och hemska, luriga och stolta - det händer att turister som kommer för att titta på alvprinsen i kistan försvinner för att sedan hittas döda. Hazel och Ben har drömt och älskat alvprinsen sedan de var små och berättat sina hemligheter för honom genom det okrossbara glaset. Men en dag är alvprinsen borta och skogsfolket ändrar plötsligt sina mönster, befolkningen börjar fara illa och rädslan sprider sig i Fairfold. Hazel och Ben bestämmer sig för att försöka hitta alvprinsen, men det finns många hemligheter mellan syskonen som börjar komma till ytan.

Den här boken är fantastiskt bra, det finns en underliggande sexig ton i boken och den är rätt mörk. Jag gillar hur historien förs fram, hur mysterierna sakta vävs upp och att karaktärerna känns trovärdiga. Den är väldigt spännande på ett långsamt sätt, det är inte full action men det händer hela tiden saker som håller historien vid liv. Jag skulle kunna läsa en hel serie böcker om livet i Fairfold och skogsfolket, det finns fortfarande mer att utforska.

/ Rose-mari

2 april 2017

A tragic kind of wonderful


Mels liv faller i bitar när hennes bror Nolan dör. Nolan var bipolär, precis som deras moster, och precis som Mel själv. I perioder var han så deprimerad att han inte fungerade, och i perioder så överenergisk att han kände sig oövervinnerlig. Men Mel äter sina mediciner, går till sin psykiatriker, och försöker hålla sig balanserad. Det hjälper inte alltid.


För ett år sen sa hon upp bekantskapen med sina tre bästa vänner för att hon inte klarade av att prata om sig själv, och om Nolan. Och när samma sak är på väg att hända igen med två nya vänner måste Mel fundera på om det är värt att hålla allting för sig själv, eller om hennes vänner kan lära sig leva med hennes sjukdom.


Det är hög igenkänningsfaktor på den här boken för alla som någonsin kämpat med en mental sjukdom, även om det inte är bipolaritet. Eric Lindstrom gör ett imponerande jobb med ett beskriva Mels tillstånd och skiftningar. Hur hon i sina depressiva stunder gör allt för att bli lämnad i fred i någon slags dvala, för att i nästa sekund strunta i sina mediciner och bli skrämmande lik sin bror Nolan.

Samtidigt är det en jättefin bok om vänskap och kärlek (som vanligt ett stort plus när författare skriver in inte bara 1, utan 3 hbtq-karaktärer). Bara ta fram näsdukar och läsa.




/Sussie


30 mars 2017

Wink Poppy Midnight

Wink är den knepiga tjejen vars familj ingen vågar ge sig på, det lönar sig inte för de bryr sig inte. Poppy är skolans it-girl, hon har allt och får som hon vill.
Midnight är förälskad i Poppy som låter honom få henne när det passar henne, men när Midnight träffar Wink vill han inte längre ha Poppy men det tänker inte Poppy vara med på.


Wink Poppy Midnight av April Genevieve Tucholke är ett annorlunda triangeldrama, saker är inte vad de först kan verka som. Den är skriven ur de tre huvudpersonernas synvinklar - Wink, Poppy och Midnight. I början var jag som fast när jag läste, men så här i efterhand har jag svårt att säga om jag gillade historien eller inte. Får väl säga delvis, den är annorlunda och har oväntade vändningar men den tog inte den vändning jag hade hoppats på.


/ Rose-mari

17 januari 2017

Ingenting och allting

Tänk dig att du har en så ovanlig och farlig sjukdom att du måste vara inomhus i ett lufttätt hem dygnet runt, om du går ut kan du dö. Tänk dig sen att det har varit så här hela ditt liv. Precis så här lever Maddy. Hon är rätt nöjd med sin tillvaro, det vill säga tills dagen hon ser deras nya granne Olly. Maddy och Olly blir vänner och det är egentligen här det börjar, livet. Maddy börjar önska sig mer än det hon har och kan få.


Ingenting och allting av Nicola Yoon är en charmig, hoppfull och glad berättelse. Den hade kunnat vara väldigt dyster då Maddy är väldigt isolerad och instängd, men då hon har valt att se det från den ljusa sidan så blir historien lättsam. Frustrationen som Maddy känner när hon vill ha mer är väldigt tydlig och den driver på historien i en oväntad men välkommen riktning.


/ Rose-mari

21 november 2016

Ingen normal står i regnet och sjunger


Ella och Charlie är bästa vänner. Verkligen bästa bästa vänner. De är i stort sett ihop, fast utan allt det där romantiska. Och sen kommer Niki in i bilden, och det vänder upp och ner på det mesta. Ella blir ihop med en kille i klassen fast hon egentligen inte ens tycker att han är en bra person. Och Charlie spenderar mer och mer tid med Niki. Sen händer det värsta av allt; Ella blir kär i Niki.

När jag började läsa Ingen normal står i regnet och sjunger var jag inställd på att det skulle vara ännu en bok där den ena personen blir kär i sin bästa vän och den vännen skaffar en pojk-/flickvän. Lyckligtvis hade jag väldigt fel. Redan från första stunden som Niki presenterades hoppades jag att hon skulle bli ihop med Ella istället för Charlie. Det är så fint när en författare lyckas skriva in en bisexuell karaktär utan att det känns konstigt. Författaren gör verkligen ingen grej av det; kärlek som kärlek.

Samtidigt är det här en bok om feminism och att inte behöva acceptera att "killar är killar".
Fint och bra och allt sånt där. Rekommenderas.



/Sussie

14 november 2016

Let it snow!

Om du som jag gillar att gå all-in för julen, så kan jag rekommendera boken Let it snow av John Green, Maureen Johnson och Lauren Myracle. Det är en jättegullig bok med tre olika berättelser som ändå har en gemensam historia. Det jag gillade bäst med den var att även om historierna var korta så var de ändå väldigt detaljrika och jag fick verkligen känsla av den, julkänsla.


Det var kul att de hade gjort en gemensam historia som allt byggde på och de gjorde det så bra då varje historia byggde på med mer detaljer om något som stod i den förra. Sen gillar jag även historier som handlar om kärlek och det har boken massor med. Läs den med musik av Bing Crosby i bakgrunden.


/ Rose-mari