Sköldpaddor hela vägen ner

När Aza Holmes barndomsvän Davis Picketts pappa försvinner, börjar hon och bästa vännen Daisy nysta i fallet. Det har utlovats en rejäl hittelön för den som kan hitta Russell Pickett, miljardären. Normalt sett släpper Davis ingen nära. Han är aldrig säker på om någon gillar honom för hans pappas pengar eller om de faktiskt gillar honom. Men det är annorlunda med Aza, och det dröjer inte länge innan de börjar dejta. Men Aza har tvångstankar och fobier, och tanken på att dela bakterier med någon annan genom en kyss är otänkbar.

Jag upplever att John Green kan vara ganska svamlig i vissa av sina böcker och aldrig riktigt får till någon handling, men den här boken är riktigt bra även om den är ganska osannolik. Davis Pickett ger bort pengar som om det vore godis och hela den delen av historien känns inte särskilt trolig.

Som tur är handlar Sköldpaddor hela vägen ner inte alls så mycket Russell Pickett som en kan tro av baksidestexten. Fokus ligger på Aza och hur hon kämpar med sin vardag. Hur hon fastnar i tankegångar som gör att hon minst fem gånger om dagen tror att hon fått dödliga magvirus. Och hur hon trots upprepade besök hos en terapeut inte tar sina mediciner. Jag vet inte hur det är att leva med tvångstankar, men det känns bra beskrivet. Som att John Green verkligen gjort sin research innan han skrev boken.

En typiskt bra ungdomsbok om att hantera första stora kärleken och bråk med vänner samtidigt som en kämpar med en psykisk sjukdom.


/Sussie

A tragic kind of wonderful

Mels liv faller i bitar när hennes bror Nolan dör. Nolan var bipolär, precis som deras moster, och precis som Mel själv. I perioder var han så deprimerad att han inte fungerade, och i perioder så överenergisk att han kände sig oövervinnerlig. Men Mel äter sina mediciner, går till sin psykiatriker, och försöker hålla sig balanserad. Det hjälper inte alltid.


För ett år sen sa hon upp bekantskapen med sina tre bästa vänner för att hon inte klarade av att prata om sig själv, och om Nolan. Och när samma sak är på väg att hända igen med två nya vänner måste Mel fundera på om det är värt att hålla allting för sig själv, eller om hennes vänner kan lära sig leva med hennes sjukdom.


Det är hög igenkänningsfaktor på den här boken för alla som någonsin kämpat med en mental sjukdom, även om det inte är bipolaritet. Eric Lindstrom gör ett imponerande jobb med ett beskriva Mels tillstånd och skiftningar. Hur hon i sina depressiva stunder gör allt för att bli lämnad i fred i någon slags dvala, för att i nästa sekund strunta i sina mediciner och bli skrämmande lik sin bror Nolan.

Samtidigt är det en jättefin bok om vänskap och kärlek (som vanligt ett stort plus när författare skriver in inte bara 1, utan 3 hbtq-karaktärer). Bara ta fram näsdukar och läsa.




/Sussie

Stanna

Ester jobbar på antikvariat i Stockholm. Hon älskar böckerna, men tål inte sin chef som ber henne jobba med kort varsel hela tiden. Ett avbrott i tristessen är de dagarna favoritkunden Lotta kommer in och plockar med sig allt som Ester boktipsar om. Genom Lotta träffar Ester Eli och hon blir sådär svindlande kär att hon glömmer allt i sin omgivning. Året som följer blir ett intensivt år för Ester. När Lotta blir allvarligt sjuk måste hon fungera som en stöttepelare för Eli, samtidigt som hon försöker hantera sina egna känslor.

Stanna är Flora Wiströms romandebut. Det är en himla fin, men ganska tung bok. Det som börjar som en vanlig kärlekshistoria tar en vändning när Lotta blir sjuk. Ester slits mellan att vilja leva sitt liv (och det dåliga samvetet hon får när hon är glad) och mellan att alltid finnas där för Eli. Ester funderar på hur mycket hon egentligen kan förväntas orka med, vilket kompliceras ännu mer av hur otroligt mycket hon tycker om Eli. För hon vill ju att han ska må bra också. Och så är det Hanin, bästa vännen, som alltid kommer i kläm eftersom Eli alltid går först.

Flora Wiström har skrivit en väldigt bra bok om hur jobbigt det kan vara att balansera allt som händer, och hur lätt det är att tappa sig själv och sina drömmar.

/Sussie

Ingen skulle sakna dig

Noa är en ung tjej med en tuff bakgrund innehållandes fosterfamiljer, ungdomsfängelse och ett liv på gatan. Hon är en otroligt skicklig hacker och kan ta sig in genom nästan vilka säkerhetsspärrar som helst.
När hon vaknar upp på ett operationsbord i en lagerlokal så har hon ingen aning om vad som hänt. Hon har ett operationsärr på bröstet och vaktas av beväpnade män.
På något sätt lyckas hon fly, men männen är henne hela tiden hack i häl. Hur mycket hon än springer eller gömmer sig så verkar de veta exakt var hon befinner sig. vad vill de, och vad har de gjort med henne?

Peter är en överklasskille som utåt sett verkar ha allt han kan önska sig. När han snokar runt på sin pappas kontor och upptäcker mystiska dokument så börjar han använda sina hacker-kunskaper för att kolla upp det på sin dator. Strax efteråt slås dörren upp och han befinner sig snart på mage på golvet, med ett knä i ryggen. Svartklädda män varnar honom, tar hans dator och försvinner.

På en dold internetsida som Peter skapat får han kontakt med Noa och ber henne hjälpa honom att ta reda på mer om hans pappas hemligheter, och i början är Noa tveksam. Peter är dock beredd att hjälpa henne om hon hjälper honom, och snart inser hon att hans pappas hemligheter är både intressanta och skrämmande. Där finns nämligen bland annat en fil med hennes eget namn som rubrik.

Det här är en intensiv och ganska otäck thriller, med något så ovanligt som hackers i centrum.
Jag måste erkänna att jag ibland blir lite lost när det talas om tekniska termer och hur man tar sig igenom supersäkra brandväggar, men jag bryr mig inte.
Michelle Gagnon's språk är enkelt och inte speciellt fantastiskt, men det spelar ingen roll. Det är så spännande att jag inte kan sluta läsa, och jag blev riktigt besviken när jag insåg att det här är första delen i en trilogi. Jag ville ju ha svaren nu på direkten.

En bok att rekommendera till de som inte orkar vänta på att handlingen ska ta fart.

/Maria

Mitt bultande hjärta

Amanda ska snart fylla fjorton när allting förändras. Från att ha varit en aktiv tjej vars största bekymmer var att brösten inte växer tillräckligt fort till att bli en tjej som ramlar ihop på en fest och hamnar på sjukhus.
Efter massor av undersökningar får hon reda på att hennes hjärta är för stort. Det mår inte bra och hennes enda räddning är att få ett nytt.

Men hur ska det nu gå med David som hon är så kär i? Sitter kärleken i hjärtat, och kommer hon i så fall inte att vara kär i honom igen när hon får ett nytt hjärta? Kommer hon ens att vara samma person?

Och hur ska hon klara av att leva och gå i skolan och göra alla vanliga saker samtidigt som hon vet att varje dag är ett steg närmare döden. Ingen vet ju hur lång tid det kommer att ta innan de hittar ett hjärta som passar. Ska hon ens orka med att leva nu när det känns som att hon inte ens orkar skratta längre?

Alf Kjetil Walgermo har skrivit en lättläst bok som fullständigt svämmar över av känslor.

/Maria