Sommarlovet är slut för Fille och hans kompisar. Nu börjar de i musikklass på gymnasiet. På uppropet ser Fille någon han känner igen, någon han tänkt på sedan hon plötsligt försvann från klassen när de gick i mellanstadiet. Hanna, hon med de fantastiska ögonen och den arga tvillingsystern, hon som alltid hade smutsiga kläder. Hon minns honom också, men det är inte helt lätt att komma henne nära. Fille tänker inte sluta försöka.
Jag älskar den här boken! Jag älskar Fille som är en så schysst person, jag älskar Filles pappa för att han är så skön - även om han inte lyckas så bra med sitt föräldraskap alltid, till exempel när han inte vill svara på vad som egentligen hände med Filles mamma. Jag älskar att Hanna får vara en person som inte är så lätt att förstå sig på och som inte gör saker för någon annans skull, och jag älskar att en bok som bitvis handlar om jobbiga saker ändå innehåller så mycket humor. Det enda jag inte älskar är bihistorien om Filles klasskompis som börjar bete sig konstigt, den hade författaren kunnat stryka, men det är bara en småsak i sammanhanget. Det här är en skitfin bok om kärlek och andra känslor. Läs den, och läs sedan Christina Lindströms bok om Jack som också är riktigt bra.
/Mimmi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar