12-årige Jonas bor i ett samhälle helt utan konflikter. Det finns ingen arbetslöshet, inga sjuka människor och ingen fattigdom. De vuxna paren får ansöka om barn som sedan delas ut vid en årlig ceremoni, och alla barn är friska, perfekta och namngivna när de lämnas över.
Det här året ska Jonas bli tolv år och därmed lämna barndomen och tilldelas sin livsuppgift. Han har senaste året fått prova på olika yrken och observerats noggrant och nu ska han få reda på vad de valt för yrke åt honom.
Alla är spända inför ceremonin. För barnen händer något nytt varje år. Oftast tilldelas de något som de inte haft tillgång till tidigare för att visa att de blivit äldre och fått större ansvar.
Jonas får den extremt ovanliga uppgiften att bli samhällets nya minnesbevarare och ska nu gå i lära hos den nuvarande, som kallas för Givaren. Han samlar på minnen från hur världen såg ut förr (vår nutid?) och ju mer Jonas får lära sig, desto mer inser han att något är fruktansvärt fel under den perfekta fasaden.
Jag läste Den utvalde första gången när jag var 13-14 år och fastnade direkt. Sedan dess har jag läst den massor av gånger och nu ska boken bli film för första gången. Det var med skräckblandad förtjusning jag såg den nyheten, för jag är verkligen rädd för att det inte kommer att bli bra.
För det första har de höjt Jonas ålder från 12 till 16, vilket jag inte gillar!
För det andra vill jag inte förstöra något för er som inte läst boken, men jag är rätt tveksam till hur de ska få till allt det som Jonas upptäcker längs historiens gång. Det blir liksom ett överraskningsmoment för läsarna, men blir nog svårt att få till i en film där man ser hur samhället ser ut och vad som saknas.
Jaja, vi får se. Har ni läst den, och vad tror ni om filmen?
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar