Risulven risulven

Sommarlovet är snart slut och Pär har fortfarande inte lärt sig simma. Han har inte varit på semester heller. Hans mamma lovar mycket men det brukar sluta med ingenting. Hon har börjat hänga med konstiga typer. Kommer inte på föräldramöten. Pär får oftast laga middag själv. I skolan skrattar många åt honom, speciellt efter den där gången då han kissade på sig på lägret.

Så dyker Risulven, Reza, upp en av sommarlovets sista dagar. Hon har en bror i Tyskland och inga föräldrar. Det är krigets fel. I hemlighet umgås hon och Pär, men i skolan när de börjat i samma klass måste han låtsas att han inte ser henne för då hänger hon hellre med de som mobbar Pär. Men kanske är det bättre att ha en osynlig kompis än att inte ha någon kompis alls?

Det här är en av de mest smärtsamma böcker jag läst för mellanåldern. Jag vill dyka in i boken och rädda Pär från ensamheten och hans missbrukande mamma. Det är plågsamt att tänka på att det finns många verkliga barn som är i liknande situationer och behöver hjälp.

En bok att läsa gemensamt i klassen och prata om. Länge.

/Mimmi