16 september 2013

Hemma kanske inte är en plats


Sara är 19 år när olyckan inträffar. Ena stunden står hon i stallet och försöker lugna sin häst och i nästa sekund blir hon omkullvräkt och känner hästens tänder borra sig in i sitt lår. 
När hon vaknar upp är hon riktigt illa skadad och istället för att ta studenten så har hon fullt upp med att lära sig att gå igen.
Utan ridningen har hon massor med tid till att tänka, och det är då minnena från barndomen tar över. Minnena från Argentina där hon växte upp med vänner, frihet och hästen Nube.

När försäkringspengarna från olyckan kommer in på hennes konto så köper hon en biljett tillbaka, men Argentina är inte som det var för tio år sedan. En ekonomisk kris har förstört allt som Sara minns och inte ens människorna är sig lika.
Trots allt så hittar hon en fristad, och längtan efter Nube gör sig påmind.

Jag visste ingenting om Argentina när jag började läsa den här boken, men Lin Hallberg målar upp bilderna så att jag verkligen förstår fattigdomen och desperationen hos människorna som Sara träffar. Trots allt finns en värme där som väger upp lite av det jobbiga, och tur är väl det.

Lin Hallberg har skrivit massor av böcker och hästar spelar alltid en stor roll i historierna.

/Maria



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar