Saga har precis fått sommarlov, men till skillnad från andra barn så ser hon inte alls fram emot det. Hemma hos henne och hennes mamma hopar sig räkningarna och pengarna räcker aldrig till, men nu har mamman fått ett sommarjobb i Norge där hon kan tjäna ihop extra pengar. Problemet är bara att Saga inte kan följa med, och hon måste därför spendera sommaren hos sin farfar som hon inte riktigt har någon relation till. Han har just flyttat till en stort gammalt hus i Svartbäcken, där det bor ungefär noll personer.
Farfar är butter och nästan otrevlig, maten är oätlig och Saga längtar hem så att det värker i magen. På nätterna drömmer hon läskiga drömmar om en liten pojke som hon sett på ett foto i farfaderns arbetsrum. Pojken står på en tågstation och ropar förtvivlat på finska och Saga vaknar med en otäck känsla i magen.
När hon möter jämnåriga Teo som fotograferar gamla byggnader så hamnar hon på det gamla sanatoriet där svårt sjuka barn vårdats för länge sedan. Hela byggnaden känns olustig och drömmarna om pojken blir värre och värre. Vem är han, och vad hände egentligen på sanatoriet?
Janina Kastevik har skrivit en riktigt spännande bok för mellanåldern. Den är välskriven och krypande läskig och jag gillar verkligen miljön och mysteriet. Jag har till och med överseende med att det är ännu en spökbok om ett gammalt hus på landet som varit barnhem/mentalsjukhus/skola.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar